Åhh vad jag ibland ,bara ibland kan sakna när barnen var små,så pluttigt och snuttigt♡ .Ibland kan jag undra hur det är att vara två vuxna och gå igenom småbarnsåren,jag har sällan gjort något som ”alla andra ” periodvis har vi varit två men mest har jag varit ensam ,på gott och på ont det blir ju en närmare relation till barnen /barnet om man är själv och inte har en partner att fokusera på men samtidigt går det mera tid till hushålls sysslor och annat då man är ensam.Det jag upplevde svårast när barnen var små var nog att lägga dom ,den ena låg och vägrade sova och var arg och samtidigt skulle jag läsa saga åt den andra ,ja många gånger har man velat klona sig ,eller slita av sig håret i frustration ha ha :-).
Mysisarna♡
Kan ibland få en klump i magen att det här är förbi, småbarns åren… den tiden kommer aldrig mer. Sen det faktum att jag aldrig kommer få uppleva det där svensson svensson livet ja ni vet”träffa en karl ,gifta sig, skaffa barn,leva lyckliga ” så som jag trodde att det skulle bli då jag var liten ,det blev aldrig riktigt så för mig .Jag är världens lyckligaste att jag har mina barn och det har varit kämpigt mellan varven få ihop allt med obekväma arbetstider osv men det har ju gått :-),men som sagt det där ”vanliga ” livet har jag aldrig upplevt .
Jag har en önskan i mitt liv …och det är att mina döttrar ska hitta deras livs kärlek och verkligen bli lyckliga med honom och skaffa ” det där” för jag tror nog att det är lite enklare egentligen om man är två ? och det måste ju vara fantastiskt att dela alla dessa små ögonblick tillsammans med barnens pappa ,stå sida vid sida se sin skatt säga den där härliga meningen osv,ja ni förstår nog vad jag menar .Många gånger men inte alltid …har jag kollat vid min sida och …nähä där fanns ingen och nog har jag varit lika stolt och lycklig för det men jag kan som sagt undra …hur det är för” er andra” :-).
