Vi har inte Angelie varannan vecka utan vi har vårt eget system som passar oss alla bäst , hon är 50/50 iallafall.Vi separerade då hon var väldigt liten och hon har mest växt upp i två olika hem.Vilket innebär att vi båda gett henne allt och skämt bort henne som BARA DEN, jag tänkte på det i dag då vi var på stan gnäll och gnöll .Hon fick två fikabitar i stället för en ( för att hon inte kunde bestämma sig så jag var snäll och kom med förslaget att hon kan få båda , hon frågade inte)och det vara bara ”jaha whatever” medans min äldsta flicka som jag har på heltid hos mig och inte är bortklemad som dom flesta varannan veckas barn skulle spontans tacka sin snälla mamma ( ja hon skulle utrycka det så.)
Vill anmärka att Angelie är artig och tackar för fika /för maten osv men just den där reaktionen finns inte då hon är van att få , få ,få…Stora syster får självklart ”det lilla extra också” men i ett hem hos mig,hon roterar inte och har två olika hem .
Det är svårt att hitta en balans ibland då man har halvtid tycker jag, Angelie har ett hjärta av guld och är världens omtänksammaste flicka just som sin storasyster men Angelie är även van att få det lilla extra för ofta (pga omedvetet dåligt samvete pga att man tappar halva tiden med barnet? ).
Jag och hennes pappa är ju så ”löjliga” att vi fixar inte ens att ha henne varannan vecka utan vi har bara så under loven och då lånar vi henne under den andras vecka plus ringer dagligen /skickar mms på henne till den andra och så vidare, allt pga kärlek enorm kärlek till hon men ….(hon vill också bo som hon bor nu några dagar i stötet )
Hur gör ni andra med varannan vecka/halvtid?
klemar ni bort barnen ?upplever ni att det är svårt att hitta en balans ?
Skapar man omedvetet ett ganska bortskämt barn när man har halvtid?
Dom hade ansiktsmålning på stan och Angelie fick bli en liten påskgumma, hon hann även få några kronor av en främmande snäll tant och så fick hon en väska på en affär