Virrigt och förvirrat

Jag arbetar ju som många vet i hemtjänsten och fick höra här en dag , ” du måste verkligen tycka om äldre människor, man hör det på dig, det kommer från hjärtat när du talar till dom , det faller dig så naturligt att vara med äldre” .Då slog det mig att jag satt häromdagen och talade med en bekant och kom in på just detta om område vad som ligger en ”varmt om hjärtat” jag  har alltid varit väldigt mycket för äldre människor. Jag kan sitta tex på en uteservering och titta på folk och säga till en vän -åhh titta vad gullig om det kommer en gammal tant /farbror med rullator /käpp, eller utan .Jag uppmärksammar väldigt ofta äldre människor i min omgivning, jag blir ofta varm i kroppen och känner en värme av äldre människor , av saker dom säger och gör, om det tex står en gammal människa i kassan framför mig och fumlar med plånboken , kan jag tycka dom är så ”fina”

Dock är jag inte alls så för barn i samma utsträckning, jag uppmärksammar äldre människor betydligt mera än barn, jag ”ser knappt barn” medans jag ser varenda pensionär ,jag kan lugnt säga att jag arbetar med rätt sak. Jag menar allvar med att jag ÄLSKAR mitt arbete.

Jag tycker om barn, men går jag förbi en lekplats tittar jag inte ens dit, nu vill jag absolut inte måla upp mig själv som någon som inte tycker om barn för så är inte fallet.Men får jag välja så väljer jag ”gamlingar ”.Så har jag nog alltid varit helt enkel,Nu talar jag alltså om ”barn i allmänhet och äldre i allmänhet” .